Archive for Storvretabladet

VINTER-RECEPT

Testa dinkelknäckebröd, pumpa-soppa eller läckra rårakor.

Använd gärna med lokala råvaror. I Storvretabladet
får du möta några lokala odlare och matproducenter.

God Vinterhälsning!
Signe Rudberg Selin
livese40@hotmail.com


TUNT DINKEL-KNÄCKE AV FULLKORN
- enligt Gun-Britt på Uggelns eko-lantbruk
 
  • 25 gram jäst smulas ner i degbunken
  • 5 dl ljummen mjölk och
  • 2 msk honung
  • 2 tsk salt tillsättes
  • 25 gram rumsvarmt smör klickas ner
  • 12 dl fullkornsdinkel-men tag inte allt, spara till utbakningen.

Låt degen vila i 30 minuter ( eller sätt degen på kall vätska dagen före o låt stå att jäsa i kylen över natten så blir det mer smak av mjölet.)

Sätt ugnen på 225 grader, ställ in de bakplåtar som ska användas på förvärmning.Knåda degen lätt o dela den i 16 delar.

Forma som runda bullar samt kavla ut till runda kakor ca: 30 cm i diameter. Använd resterande mjöl att kavla ut bröden i. Tag en kruskavel och kavla över kakan så den får en fin struktur. man kan med fördel strö på en brödkrydda vid kavlingen.

Tips:Använd gärna bakplåtspapper vid utbakningen så blir det lätt att flytta över kakorna till plåten som ska vara varm.

Sporra varje rundel i lämpliga bitar före gräddningen som tar ungefär 5 minuter. Skulle de bli mjuka kan man låta dem torka ett tag i värmeugnen efteråt.

Förvara bröden torrt el. frys dem så håller de sig spröda.

RÅRAKOR  
  • Potatis, smör, salt och peppar.
  • Ev: hackad gul lök och ägg.
  • Till servering: hackad rödlök, gräddfil. Alt: fläsk,lingonsylt.

Skala och riv potatis i önskad mängd på grova sidan av rivjärnet.
Smält smör i en stekpanna. Lägg i klickar av den rivna potatisen.
Platta ut med en stekspade. Stek rårakorna ca 3 min på varje sida, tills de är
gyllenbruna och lite frasiga. Salta och peppra.

Servera som lunch med stekt fläsk och lingonsylt.
Eller som förrätt med rom, finhackad rödlök och gräddfil.

Variant: blanda ned ett ägg i smeten och lite finhackad lök, innan du steker!

PUMPASOPPA

  • 400 gram  pumpa, tärnad
  • 1 st  Schalottenlök(ar)
  • 0,5 st  vitlöksklyfta(or)
  • 3 kvist(ar)  timjan
  • 2 dl  kycklingbuljong
  • 2 msk  vitt vin
  • 3 dl  vispgrädde
  • muskot, färskriven
  • salt och peppar

Skär pumpan, schalotten- och vitlök i småbitar och koka dem mjuka i buljongen. Tillsätt vitt vin, grädde, kryddor och låt allt koka upp. Mixa och sila soppan för att få den helt fri från pumpatrådar.

Recept:Tasteline.

Storvretabladet som papperstidning!

Storvretabladet finns nu också som papperstidning, hämta ditt ex på ICA eller Coop i Storvreta, om du inte fått den i brevlådan. Här på hemsidan får du bilagor och extramaterial.

Storvreta 30 november 2012

Jag känner hur mina steg blir mjuka,
Den vita snön lyser upp den mörka dagen.
Snön lägger sig som ett försonande täcke över marken.

Hälsningar från mig, på tröskeln till december!

Foto: Signe Rudberg Selin

Snart i Storvretabladet! Storvretas eget LAN-rum, hur blev det till?

Kommer snart! Historien om Storvretas egen LAN-klubb!

Politikernas svar på våra frågor

Sammanställning svar pol nov2012

Här genom länken ovan kan du hitta politkernas svar på de frågor vi ställde. Frågorna var:

Frågor från utvecklingsrådet i Storvreta.

Med denna skrivelse vill vi veta var ni står i för oss viktiga frågor. Det vi listar i detta brev är 10 frågor eller frågeområden där många redan kommit en bit på väg. För oss är alla angelägna och vi listar dessa utan rangordning vad avser deras betydelse:

1. Idrottshall med en bredare funktion som komplement till den idag nedslitna Ärentunahallen? 

2.  Konstgräsplan. När och var kommer den att förverkligas?

3.  Utsmyckning av infartsrondellen med t ex en innebandyboll?

4.   Ett förverkligande av ett ”Å-rum” med promenadväg?

5.  Översyn av gång/cykelvägar inklusive utplacering av bänkar och papperskorgar som idag saknas i stor utsträckning?

6.    Anslagstavlor som funnits och som fallit samman utan att ersättas?

7.       Vad händer med utvecklingen av Storvreta Centrum?

8.       Etablering av en eller flera större lekplatser i Storvreta, tillräckligt stora för att bli nya ”nav” för lek och spontana möten. 

9.       Mark för företagsetablering i samhället?

10.   Vissa i vår grupp vill gå mycket långt i strävan för samhället och föreslår allt ifrån bildandet av en egen kommun till att öppna ett medborgarkontor, med etableringen av en lokal nämnd för lokal styrning på demokratisk grund. Hur ställer ni er till detta?

 

Bredbandskarta för Storvretabygden

Den här presentationen är hämtad från Framtidsveckan då kommunens utredare, Göran Lundström, gav oss en inblick i hur läget ser ut just nu och vad som tänkas komma framöver. Klart är att ingen annan kommer att ordna bredband till landsbygden, regeringen subventionerar dragning kraftigt, men det är i lokala sammanslutningar det måste ske, för att kunna hålla nere grävnings och kanalisationskostnaderna.

Storvretabygdens bredbandskarta

Thomas 0705-671889 eller thomas.norrby@slu.se

En Storvretabo som dansar

TEXT: Signe Rudberg Selin 073- 828 4499 livese40@hotmail.com

ATT MOTIONERA MED MUSIK – DET GÅR SOM EN DANS

 

I Storvreta finns många föreningar, men ingen dansförening. Det betyder inte att det inte finns dansanta Storvretabor. Ulrika Wendin dansar med Tensta Folkdanslag. En del tror att dans inte är någon sport. Inget kan vara mer fel. För att klara gammeldans och folkdans krävs kondition! Det här laget tränar hårt – och har både vunnit tävlingar hambo och arrangerat SM i schottis.

Varför dansar man folkdans och gammeldans? Ulrika Wendin vet svaret.

  • Dans är både motion och gemenskap – och glädje! Själv har jag dansat sen jag var barn, mina föräldrar var med i samma förening, säger hon.Tensta folkdanslag är förening med historia. Den bildades redan 1949. Men den är i högsta grad levande – och den fungerar bra i nutiden. Bland kännare anses den vara en viktig del av svensk folkdans- och folkmusikkultur. Tensta spelmanslag samarbetar med danslaget. Men i det här musikälskande gänget sätter man inga skarpa gränser mellan dans och musik. En del av musikanterna kan faktiskt tänka sig att släppa fiolen – och ge sig ut på dansgolvet en stund.

Det verkar som om man blir biten, av folkdansen, då fastnar man?

  • Ja, så är det absolut. Om man prövar och upptäcker hur roligt det är, då fortsätter man gärna, säger Ulrika. Min dotter Josefin började också dansa tidigt, berättar Ulrika.Nämnas bör att Josefin, som är 15 år nu, har vunnit fyra SM-guld i schottis i ungdomsgruppen.

SVERIGEMÄSTERSKAP I SCHOTTIS

 

Laget har visat framfötterna i tävlingar genom åren. Under flera år så arrangerade föreningen SM i schottis; den så kallade Upplandschottisen. Laget har cirka 200 medlemmar. De som virvlar runt på dansgolvet är faktiskt i alla åldrar. Detta är inte självklart – många folkdanslag saknar deltagare under 50 år, men inte Tensta folkdanslag. De har en av de största och mest framgångrika barn- och ungdomssektionerna i landet.

Idag kommer deltagarna i laget åkandes från lite olika håll. Det började med en kärna av folk, som bodde nära Tensta bygdegård. Sen flyttade många, men fortsatte i laget ändå. Varje måndags kväll kommer dansarna troget. Två timmars träning per vecka är minimum för den som vill hålla fötterna igång.

Pardanserna schottis, hambo, vals och snoa är grunden i svensk gammeldans. Ett folkdanslag brukar ofta också behärska folkdans, uppvisningdanser, i grupp. Det är danser som är skapade för scen. Man då tar olika byggstenar ur folklig danskultur – och koreograferar ett nummer, som ser snyggt ut.

Vad får ni alla gruppdanserna ifrån och vad heter de?

- Ja, vi har letat upp en del i böcker. En del har vi lärt in ifrån beskrivninar från nätet. Danserna har olika namn , som ”Stjärnan” eller ”Stora själen”…Om vi ska ha uppvisning blir det förstås lite extra träning, säger Ulrika.

 

EN DRÄKT SOM ÄR VACKER

 

Hur är det med folkdräkten? Måste man bära en dräkt som tillhör ett visst landskap? Ska dräkten symbolisera det landskap, där man är född, eller den plats där man bor ….eller?

- Nej, det där är ett gammalt synsätt. Ska man vara med på uppvisning så bär man dräkt, men då väljer man fritt. Jag väljer mig en dräkt som jag själv tycker är vacker. En del köper en dräkt, en del syr själva. Det är valfritt. Skor är däremot viktigt att man väljer rätt, redan när man börjar träna. Det ska vara en sko med lädersula, inte med gummisula! Sulan ska glida med, på golvet, när man snurrar och vrider, annars kan knäna ta skada, påpekar Ulrika.

Att visa upp dans utomhus på sommaren är tradition. På Nationaldagen dansar laget för nysvenskar, som just fått sitt svenska medborgarskap. På midsommarafton snurrade laget runt på Vattholma festplats, Trekanten. Där spelade Tensta spelmanslag även upp till fri dans. Alla som ville fick bjuda upp de folkdräktsklädda dansarna. Ett bra tillfälle för den som ville uppleva en riktig vals.

 

FAKTARUTA:

Tensta folkdanslag tränar i Tensta Bygdegård, cirka 1 mil fr Storvreta. Föreningen har 5 dansgrupper, 4 barn- och ungdomsgrupper och ett vuxenlag. Danserna är vals, schottis, hambo och snoa, samt olika koreograferade uppvisningdanser – eller äldre modedanser som kadrilj. Nybörjare i alla åldrar är välkomna. Ett par bra skor med lädersula är allt du behöver.

 

Tensta folkdanslag gör gärna uppvisningar, i staden och på landet. Det är bara vid uppvisningar som dansarna bär folkdräkter.

American swing varje sommar – En okänd världshändelse nära dig

GUNHILD CARLING FAMILY BAND spelar swingjazz av gammal god sort.

Text: Signe Rudberg Selin 2012.

HERRÄNGS DANSFESTIVAL = AMERICAN SWING PÅ SVENSKA !

Åk förbi Storvreta och vidare norrut….Herräng är en liten ort 7 mil norr om Uppsala – som exploderar varje sommar! Drygt tvåtusen personer – från hela världen – kommer dit. De njuter av allt som har med swingjazzens gyllene epok på 1920-1940-talet att göra. Dans, musik, kläder och film…

Jag är på plats mitt på dagen. I Herräng Folkets Hus finns ett tillfälligt café. Här surrar det av tyska, franska, spanska, norska och finska. Lägrets officiella språk är engelska. Bakom disken står Simona från Litauen, som arbetar som volontär.

- Jag började dansa swing redan hemma i Litauen, säger hon. I USA, i hela Europa, och nu även i Asien, dansar man swing och arrangerar festivaler som denna, berättar Simona.

Ruth bor i Chicago, USA. Hon är på gott humör när hon kommer ut från en dansklass. Varför kommer en amerikan till en liten by i Sverige, för att lära sig american swing?

 

  • Jo, skrattar hon, det kan verka märkligt! Men jag har en svensk boyfriend, och hans föräldrar har sommarhus i Herräng, så…jag fick reda på det här lägret. Nu har jag lärt mig en amerikansk dans, som jag inte visste fanns, trots att jag bor i USA! Och det är så roligt!

DANSER FRÅN SWINGERAN

Danser, från swingeran i USA, 1920-40-tal, är festivalens fokus. Här dansas swing, som också kallas jitterbugg eller lindy hop. Redan här kommer den svensk-amerikanska historien in. År 1927 flög svenskättlingen Charles Lindberg över Atlanten från St Louis till Paris – en bragd. Detta sägs ha gett namn åt dansen. Här dansas step, charlstone, autentisk jazz, västafrikansk dans – och balboa - en jazzigare variant av foxtrot. Även boogie woogie och tango förekommer på lägret.

Under fem sommarveckor hålls många kurser. Nybörjare kan ta sina första steg. De vana dansarna kan träna avancerade steg och tricks. På kvällen kommer dansuppvisning, levande musik, filmvisningar, workskops, föredrag….Sedan är det öppen dans till sena natten.

FRANIKE MANNINGS EGEN GATA

Att locka dansare från hela världen – til en liten håla i Sverige – är fantastiskt nog. Att locka äldre dansstjärnor från jazzens värld, att flyga hit från USA, är ännu mer osannolikt. Men det är tradition att några veteraner från USA kommer. Den kväll jag var där satt tre mogna, coola amerikanska damer på hedersläktaren. Dawn Hampton, Barbara Billups och Sugar Sullivan. Kolla på Internet – så ser du vilka de är. Toppartister som har varit med förr.

Hur började den här festivalen? År 1982 tog Lennart Westerlund och hans showdansgrupp – The Rhythm Hot Shots- initiativ till att träna lindy hop i lugna Herräng. De bjöd in andra. De gjorde om det nästa sommar. Och nästa. Festivalen växte, som när man rullar en snöboll. Ryktet spreds av deltagarna själva. År1989 engagerade de en legendarisk jazzdansare, från USA, FrankieManning. De fick kontakt med rötterna till swingdansen. Då vaknade världen runomkring. Swingintresserade i andra länder hörde av sig. Frankie Manning besökte Herräng varje sommar, under resten av sitt liv. I år fick han en egen gata uppkallad efter sig i Herräng…

TIDSTYPISKA FRISYRER

På gården står en grupp från Åland och målar gröna blad på stora papper, dekorationer till föjande kväll. De är klädda som pirater och har komit hit i ett skepp som nu ligger vid hamnen…

I en av de husvagnar, som ställts upp på gåden vid Folkets Hus, finns en butik för kläder och skor i olika stilar från 1920-1940-tal. Här finns Ellen, som fixar frisyrer som matchar kläderna. Sara från Stockholm vill bli fin i håret. Locktången går varm – och Sara får den rätta krusiga 1940-talslooken.

- Det här är en utdöende konst, ler Ellen. Man har bättre hårprodukter idag, men hårspray fanns, då också. Men man använde också sockervatten, för att få frisyren att hålla.

GLAD MUSIK PÅ FULLT ALLVAR

Den kväll jag gästar Herräng är det show med Gunhild Carling med Family band. Den konstellationen innebär att de flesta av musikerna i kvällens band är nära släkt med Gunhild. Vad älskas swingjazz av så många?

  • Swingjazz är en genialisk uppfinning, en unik stil, lika betydelsefull som Wienerklassisismen. Den är svängig, den ger stora möjliheheter till improvisation, och den är glädje, säger Gunhild.

Gunhild har koll på musikhistorien, och berättar att efter andra världskriget förändrades musikscenen. De gamla musikerna med dansbar och sprittande jazz ansågs inte fina längre, berättar hon. En mer polerad Hollywoodanpassad jazzstil tog över. Nya jazzstilar, som man skulle sitta och lyssna på, kom in. Jazz blev svårare och smalare.

Gunhild och hennes band bejakar äldre jazz, med rötter i New Orleans, men klarar galant alla slags jazziga stilar. Gunnel är en multibegåvade musiker, som spelar trumpet, trombon, dansar och sjunger. Hon spelar även swingjazz på säckpipa!

Hedersgästen Dawn Hampton, 84 år, artist från USA, bjuds fram på scen. Dawn jazzar med finess, små rörelser med stor känsla. Till sist tågar vi ut – med Dawn och musikanterna i spetsen – gungar fram i kvällen. Är vi i New Orleans….? Nej, vi är i Herräng. Efter en paus blir det dans på tre dansgolv hela natten.

Skördefesten i Storvreta

Solen lyste inte, men solrosor fanns det…

Foto & text: Signe Rudberg Selin,
kontakt: 073- 828 44 99  livese40@hotmail.com

SKÖRDEFESTEN I STORVRETA  lördagen den 22 september blev en succé.
Trots ett envist duggregn kom besökare i alla åldrar.Här fanns grönsaker, lokal och internationell mat, kläder, föreningar, musik…En “Spring för livet” tävling genomfördes. Rörelseövningar till musik leddes från scenen,
och många hängde på – ett framtidshopp?